Vad händer?
22/8-14/9
2006-09-14 Uppletande, fotboll och lydnad i hage
Emmie hade fotbollsträning och när jag skjutsat henne dit stannade jag längs
vägen och gjorde ett uppletande i "ny" skog. Skippo hade bra fart och
systematik i letandet. Men helt plötsligt tuggar han värre än en hockeytränare!
Hm...kan det vara för att det var nya grejer som jag tagit ur en gammal leklåda?
Ett huvud från en Betty Spagetti docka, en dockmössa, svettband, plastplatta föreställande
Mickey Mouse och en liten minidocka. Svettbandet var värsta sprattelgummit i
mun på honom. Sheltiesarna hade som vanligt tjänstgjort som avvallare.
Fortfarande på väg hemåt stannade jag vid nya vallhagen och gick in och tränade
lydnad där = ny plats och miljö. Gick inte SÅ bra som det borde...
Spjälsäng på vift
Ännu närmare hemåt stannade jag vid bässarna. Såg på långt håll att
spjälsängen (deras foderhäck) var borta från väggen. Bökfior! De hade
lyckats stånga iväg sängen flera meter. Den som jag hade spikat fast så bra
i väggen...
Nåväl, de flyttar till vallhagen så snart jag och Maria har tid. Vi har
siktat in oss på lördag eftermiddag. Den hagen är så grön och fin så där
kommer de att stormtrivas. De har till och med en gatlykta som lyser upp hagen
åt dem där.
Peter var under rejäl press
hos en STARK massagemadonna idag. Han är så stolt så han nästan spricker
av att hon sa att hon bara stött på EN som varit stelare än Peter i musklerna
tidigare, och det var en 17 årig, hårt tränande, hockeyspelare. Hm...STEL sa
hon, det betyder väl spänd och ostretchad? Peter påstår att han har lika
MYCKET muskler som en hårt tränande hockeyspelare nu...Nåväl, nu fick han
ett stretchprogram som kanske gör att han kan kliva upp på crossen utan att ta
i med handen och SLÄNGA över ena benet sen. Ha ha ha ha!
_____________________________________________
2006-09-13 Putsar på lydnad och vallar
Jag putsar och fejar, men inte hemma som jag borde, utan på lydnadsplanen.
Nja förresten, det där lät lite för ambitiöst mot hur verkligheten ser ut.
Tränade lydnad igår vid Lärkan inne i Sala igen. Vi har småputs kvar, men glädjen
finns verkligen, och vi klarar störningar! Ska tävla på lördag och kämpar
mot att få tävlingsdjävulen i mig. Skulle därför anmäla till flera tävlingar
ikväll, men då fungerade inte Internetbanken. Hur ska man tolka det?
I måndags vallade jag bässarna. (Skippo är med varje dag när jag ska
kolla läget och fylla på hö och ibland gör vi lite utan att jag nämner det
här). Jag stod bl.a. i ett hörn i måndags och Skippo fick jobba utan att
komma närmare, höger och vänster. (för det har ju instruktörs-Ewa sagt).
Det som kom ut av det var att nu börjar bässarna förstå att jag är
tryggheten. Något som var så himla häftigt var att när vi kom in i hagen var
fåren borta och Skippo såg dem i skogen, tog en stor sväng ut på gräset och
gick in bakom dem så de kom till mig. Anledningen till att de var i skogen
trots att jag skulle fylla på hö var att jag tagit in lilla Emma innan. Hon
har varit med på slutet av en vallningskurs för hundra år sedan. Då vallade
hon både fåren och de hundar som satt uppbundna och väntade. Nu ställde hon
sig och stirrade stint på fåren - och de sprang all världens väg utan att
testa henne. Emma blev uttråkad och sprang ut ur hagen. Innan jag hann stoppa
henne hoppade hon mellan trådarna och skrek till av elstöten.
Idag missade jag sökträning för jag skulle hämta bilen som servats i Sala.
Fick som tur var ut Peter och Emmie på en dirigeringsövning istället. Sen tog
jag velocipeden och trampade iväg på en grusväg som går runt stora åkrar
och blir ca 7 km totalt. Hade bara med mig Skippo och han sprang på bra. Vilken
härlig kväll det var! Jag cyklade i t-shirt och reflexväst kl 20 utan att
frysa. Skymningen gjorde himlen orange och gråblå och åkrarna hade höstens
vackra jordtoner i grönt, gult och brunt. Långt borta såg jag Brobacke, som
det heter där vi bor, och gatubelysningen som hade tänts där. Vackert! Tog en
bild med mobilen, men den blev så himla grynig.
Men istället kan jag visa en rolig bild från Expressen.se. Det var en fårtacka
som klättrat upp i ett träd som lutade 45 grader. Brandkåren fick komma och rädda
henne. Fniss.
__________________________________________
2006-09-10 Var köper man en ny hjärna?
Jag hade tränat sök ikväll och skulle hämta Emmie hos sin pappa i Avesta
på vägen hem. Innan jag åkte från skogen ringde jag och sa att jag skulle
vara där om 5 minuter. Sen hoppar jag in i bilen och - åker HEM! Precis
när jag svänger ner i byn slår det mig att jag GLÖMDE Emmie! Åkte hem med
hundarna och sen var det bara att vända tillbaka till stan. Vi har 2 mil till
Avesta. Men Emmies pappa var snäll nog att köra halva vägen. Öh...vet inte
vad jag ska säga?! Är så himla skämmig och chockad. En liten orsak var att
jag inte hade ätit...
Sök, lydnad och agility
Innan sökträningen åkte jag upp till klubben och tränade lite lydnad med
Skippo. Sen tog jag veteranen Nisse och stegade upp till agilityplanen. Så fort
han förstod vad vi skulle göra lyste ögonen på honom och han började bjäbba
av iver. Det var mer än ett år sedan han klev in på banan men när vi körde
igång var det som igår. Han sprang som en liten virvelvind och sög hindren
precis som förr. Jag sprang bakom och styrde. Den svarta lilla pälsbollen svävade
graciöst över hindren och tog slalomen lika rappt som förr. Till och med
kontaktfälten satt. Jag fick tårar i ögonen av att se glädjen i Nisse. Alla
våra tävlingsminnen och år av erfarenheter tillsammans kom över mig. När vi
gick av banan linkade han lite med frambenen, men han var så lycklig och
stolt!!
Sedan åkte vi till sökskogen och Sheltiesarna fick vara med och valla rutan.
Idag kändes söket bättre. Skippo var som alltid jättetaggad. Idag höll han
ett bra arbetstempo, jag kunde rikta skicken och han gick ut på djupet. Gjorde
hittaövningar.
Klövarna klippta
Vid lunchtid studsade Maria förbi och hjälpte mig att klippa klövarna på
bässarna. Amanda var lite bångstyrig men det gick bra med allihop.
Jag vallade fåren igår för att visa Svärmor Anita och Harold. Annars har de
haft en lugn och skön helg i solskenet.
Peter var och tränade Enduro idag. Som tur var gick crossen sönder
men inte han ;-)
____________________________________________
2006-09-08 Arla motion, grekiska och träning
Med blodsmak i munnen och mjölksyra i låren trampade jag frenetiskt på med för
lite luft i däcken och bakbroms som låg på hela tiden. Krönet på åsen närmade
sig sakta. Av Skippo såg jag bara en studsande svanstopp försvinna över åskrönet.
Klockan var 6 på morgonen och solen höll på att gå upp ordentligt. Jag hade
mössa, vantar och en tjock tröja under vindjackan för termometern visade bara
6oC. Stigen sög fast däcken så jag blev tvungen att trampa lika ihärdigt
när det lutade nedför. Stannade och knöt tröjan runt midjan innan vi
fortsatte mot Jordbron, Nötmarken och sedan hemåt via Knutshyttan. Ca 7 km
avverkade vi i ett fasligt tempo, jag och Skippo - FÖRE frukost!!! Skippo blir
överlycklig när jag kan ta mig fram nästan lika fort som honom. Ibland
springer han så snabbt så när jag försöker hänga med blir jag nästan rädd.
Ofta undrar jag vem som motionerar vem egentligen. Vi trampade förbi fåren och
gav dem lite hö också. Härlig start på dagen - så här i efterhand...
Nu har Emmie och Viktor åkt till sina andra föräldrar. Jag och Peter åkte in
till Sala för att handla och då passade jag på att stanna vid Lärkans sportfält
för att träna lydnad med störning bredvid RV 70. Gick bra faktiskt. Varken
jag eller Skippo stördes, trots att folk med hundar gick förbi på en gångväg
och även stannade och tittade. Sen har vi ju fortfarande jobb kvar med
momenten, men störningsmässigt blev det ett mycket lyckat pass.
Kan rekommendera Rhodos, en grekisk taverna och pizzeria. Vi beställde en rätt
som hette Grekisk Pikilia. På tallriken var souvliki (grillspett med marinerad
fläskfilé), en stekt oxfilébit med bearnaise sås, en bifteki (grekisk biff)
med tomatconcasse på, grönsallad med bl.a. fetaost och rödlök, en skål med
klyftpotatis och en skål med tzatziki. Måste reservera mig för eventuell
felstavad grekiska... Endast 95 kr per person för kalaset. Billigt och GOTT!!
Vi orkade inte handla sen för vi var så mätta....
Men visst är fredag allt en bra dag!
_____________________________________________
2006-09-07 Hockey, Fotboll, Hundträning, Läxor, Får och Mörker....
Suck! I morse kl 05.45 när jag skulle ut med hundarna var det mörkt i
skogen...Tungt.
Nu är det sträigt att försöka hinna fånga dagsljuset för alla aktiviteter
man vill hinna med när man jobbar dag och kommer hem 17.30. Matlagning, läxförhör,
fårtillsyn, tvättmaskiner, skjuts hit och dit, hundpromenader etc...På jobbet
pratar folk om uttagningarna till Idol. Dem har jag inte hunnit se. Däremot
satt jag uppe och såg en skräckis som började kl 22 härom kvällen, "Boogeyman".
I kväll har Emmie spelat match. Det var jättespännande och de mötte hårt
motstånd i Norbergs lag. Men Färnbotjejerna gjorde det igen, 3-1 blev
resultatet och jag hade gåshud på armarna i slutet av matchen för båda lagen
kämpade så hårt.
Innan matchen hade jag vallat av en 50x50 ruta vid Bodagropen, halvvägs till
Svedboäng, eftersom jag ändå skulle rasta alla hundar. På vägen hem
stannade jag och gjorde ett uppletande med fyra föremål där. Schysst morsa
man är! Emmie och hennes kompis väntade i bilen. Men det tog max 7 minuter för
Skippo var snabb och fokuserad och därmed hann jag träna uppletande innan det
blev helt mörkt också.
Viktor har börjat spela hockey så han och Peter har tillbringat två kvällar
i Sala den här veckan. En kväll var Emmie och Viktor på Speedway.
Jag tränade sök igår kväll och sista hunden fick köra i skumrasket. Vet
inte om allt känns tyngre just nu, men söket går inge vidare. Skippo skulle
inte orka en hel 200 meters ruta. Jag tränar inte genom att köra slut på
honom utan brukar "sätta in på banken". Men nu fick han jobba lite längre
och utan belöning på första figgen. Farten sjönk rejält mot slutet och då
hade han bara gått ca 9 skick. Fyra figgar låg ute. Jag kommer ALDRIG att
kunna tävla! Synd när uppletandet och lydnaden börjar kännas färdigt.
Fåren ska snart få flytta till en annan hage som Maria har satt stängsel runt
helt själv. Medan jag har setat fjättrad vid skrivbordet i Fors har hon
informerat via SMS om hur många meter som kommit upp.
______________________________________________
2006-09-04 Rabalder i hagen kl 06.00
I morse kl 06.00 stod Peter med halta ledartackan Amanda i ett koppel och kämpade
tappert för att inte halka i diverse blötare fläckar i fårhagen. Amanda är
stor och tung och använde all sin kraft att stampa Peter på fötterna, ovanför
stålhättan på den öppna arbetsskon i sandalmodell. Jag stod lugnt och
kratsade hennes klöv som var full med lort på grund av böjda kanter som ska
klippas bort. Jag undersökte och klämde ovanför klöven, men det var svårt
att veta om hon var öm eller bara kränkt av behandlingen. - Men hon stryps ju!
utropade Peter. - Då får hon väl förstå att stå still, konstaterade jag.
(som var pigg efter morgonpromenaden i skogen innan). Alla som känner Peter VET
att man inte ens pratar med honom den närmsta timmen i arla morgonstund. Han är
SÅ kinkig då. Och nu stod han i sandaler och shorts, precis uppstigen ur sängvärmen
och utschasad till fåren som han SVOR att inte han skulle hålla på med när
de flyttade hit. De var MINA bekymmer konstaterade han bestämt. Men vad gör
man inte för husfriden...eller kärlek kanske? Nåväl, när jag släppte klöven
tog Amanda ett jätteskutt och Peter FLÖG efter i kopplet vilt skrikandes -Men
kom och HJÄLP mig då!! (om blickar kunde döda...fniss) Jag höll givetvis på
att skratta ihjäl mig där jag stod och såg Peter som försökte trassla loss
kopplet vilket fastnade i buskarna allt medan Amanda strävade bort från honom.
Med överdrivet bestämda steg, vilt frustandes, skyndade Peter till bilen för
att åka hem och släppa av mig. - Nu luktar jag fårskit på arbetskläderna!
morrade han och tog av ena sandalen som fått med sig Amandas träck och stegade
in för att göra ren skon.
Nu ikväll när jag gick till fåren var Amanda gladare och kom utan att halta
och ville bli kliad. Hon linkade bara till ibland och stödde på klöven hela
tiden, vilket hon inte gjort innan. Maria ska komma och hjälpa mig klippa klövarna.
Det är nog ingen idé att anlita Peter...åtminstone inte på morgonen.
Lydnadsträning
Tränade lydnad på Kilbo skolas fotbollsplan också. Ett sånt pass där
jag duttar i allting men har vansinnigt kul under tiden. Skippo gick bra, förutom
på fjärrdirigeringen när jag stod 15 meter bort. Då lyckades han flytta sig
fel i rörelserna och hamnade 30 cm från linjen. Borde han inte kunna det här
nu? tänkte jag och hajade i nästa stund till av att se den lilla berömda
tävlingsdjävulen på högra axeln. Lyckades skaka av mig honom och avslutade
med vittringsapportering. DET var längesedan. Och när jag sa -Leta apport,
blev Skippo som förstenad i en rörelse. Jag flyttade fram en bit och
kommenderade om, samma sak, sen helt plötsligt exploderade han framåt i galopp
och nosade fram rätt apport och kom - utan tugg!! tillbaka till mig. Men
jisses då. Stod han möjligtvis och funderade på att han kände igen båda
orden men att de betydde olika moment?
Maria kom förbi och undrade om vi skulle hinna med en
platsliggning. Så åkte hon hem och hämtade Icing. Passade bra att sluta mitt
pass med platsliggning för Skippo. Sen körde jag igenom en appell på Maria
och Icing. Första gången jag såg deras lydnad och jag blev mäkta imponerad.
Det är bara att gå med i en klubb (Avesta BK får jag innerligt hoppas) och
sedan anmäla till tävling!
______________________________________________________
2006-09-03 Vallkursavslutning & Fotboll
I ett regnigt Djusa samlades vi tappra kursare för mandomsprovet...öh? 25
tappra tacklamm skulle fösas genom ett grindhål (brett sådant) och sedan ca
80m bort för att runda en sten och sedan drivas tillbaka, genom grindhålet och
i MÅL. Inte vet jag varför det blev så svårt? Jag kan bara tala för mig själv
och Skippo och konstatera att fösningen gick bra upp till stenen, men när vi
skulle driva flög något i honom och han la sig inte, kunde inte höger och vänster
och satsade allt på att bowla istället. Jag blev SÅ ARG men han löd inte för
det. Fåren vände upp mot stenen medan jag tillsist sprang ifatt Skippo. Sen
tog jag honom med mig upp till fåren - berömde, lugnade - skickade honom runt
flocken. Han skar in och jag la honom. Sen gick det bra en liten bit, tills några
tackor började släpa efter och jag kommenderade vänster eftersom Skippo
travade på utan att se det. Han rusade in för bowling igen och jag blev arg -
igen. Sen gjorde Skippo BARA dumheter så jag gick av plan med darrande underläpp
och huvudvärk.
Instruktörs-Ewa trodde att Skippo var trött i huvet när bowlingen kom. Jag höll
med. Vi konstaterade att det kunde vara bra att gå tillbaka till attitydövningar.
Tuula visade med sin Maggie för dem som inte visste hur den övningen går
till. Jag har provat förut hos Peter Nilsson i Skinnskatteberg men det var bra
med repetition.
Tyvärr kunde jag inte vara kvar och göra nästa övning där flocken var delad
till mindre och vi skulle gå en bana. Emmie skulle spela fotbollsmatch i
Tillberga så jag åkte hem för att hinna med lite mat innan.
Matchen var spännande och in i andra halvlek stod det 0-0. Det kändes som Färnbotjejerna
hade övertaget och mot slutet av matchen sparkade de in 1-0. Duktiga tjejer med
rejäl kämparanda!
Det var den söndagen och nu stundar arbetsveckan igen...
_____________________________________________
2006-09-02 Mentaltest
Idag genomgick Skippo mentaltest för Korning i Falun. Jag var i valet och
kvalet om jag skulle anmäla för jag vet att Skippo har mindre av vissa
kvaliteter som testas där. Men eftersom han har mognat till sig under senaste
året och snart blir fyra år tänkte jag ta sista chansen för att få se honom
agera i olika situationer. Det var mycket intressant! Tyvärr räckte det dock
inte till godkänt. Han fick minus på dådkraften, hårdheten och
jaktkamplusten. Resten av de sex egenskaperna som bedöms hade han plus på och
var förstås även skottfast. Hm...trodde nog att vi skulle trilla över 100p i
alla fall. Skippo var glad och sprallig mellan momenten och efteråt, samt var
fullkomligt oberörd när skotten föll. Har har sådan arbetsvilja,
samarbetsvilja och glädje i allt han gör annars så det väger upp ovanstående
minus. Får jobba lite extra med självförtroendet i vissa delar av sökarbetet
och vallningen bara.
Osvenskt skryt
Något som värmde oerhört var att domarna berömde mig så jag rodnade. De
sa att jag hade agerat så som de önskade att fler hundförare kunde göra
genom att stötta, peppa och berömma hunden på rätt sätt. Den hundkänslan
saknade de hos många, t om vissa instruktörer sa de. WOW!!
Skönt att höra efter ett misslyckande...
Halt tacka
Amanda är halt. Och det är INTE mitt och Skippos fel. För i torsdags när
Peter gav dem hö var hon inte halt. Igår när jag skulle göra samma sak
linkade hon och hade ont någonstans i vänster framben. Så nu blir det inget
vallade på ett tag.
Ska gå ner och titta till dem och försöka utröna exakt var hon har ont. Först
ska jag bara vräka i mig 100 g Marabou Frukt & Mandel till en kopp rykande
Java.
______________________________________________
2006-08-31 Tävlingsträning
Ikväll åkte jag upp till klubben på träningskväll. Tänkte äntligen
vara med på tävlingsträningen. Jag fick startnummer 6 av 7 ekipage. Först
platsliggning. Jag var med på både den utan och den med skott. Den utan för
att träna på att han inte skulle lägga sig på ren vana och tävlingsledarens
kommando. Lät honom sitta plats och gick iväg. Han la sig ner en gång. Gick
tillbaka och satte honom igen och då satt han tills jag kom tillbaka. Kan ju
vara bra att öva på om jag kommer upp i elitlydnads klassen, eller för klass
III om vi harvar i den även nästa år. Kan spontant känna att det är värre
att stå synlig och få hunden att sitta kvar än att gå och gömma sig. Åtminstone
funkar Skippo så att han gärna lägger sig när han är spänd och full av förväntan,
eller känner sig pressad av mig.
Det var två högre hundar och fem elithundar som skulle tävlingsträna. Jag
dirigerade en elitlydnads hund. När det var min tur hade Skippo laddat så han
nästan kröp ur skinnet när han kom ur bilen. Fria följet gick kanonbra. MEN!
Vad gjorde jag i högerhalterna? De gav mig fyra stycken för att Ingemar Elfström,
domare från Fagersta, ville se vad jag egentligen gjorde som blev fel. Framåtsändadet
var positivt i den bemärkelsen att Skippo inte tittade bakåt så mycket sista
biten. MEN! Helt plötsligt höll han ett högt tempo och saktade in alldeles för
sent. Det som jag har haft alldeles gratis innan...Tunga apporten tappade han,
men det var för att han grep för snabbt i farten så den hamnade fel i munnen.
Positivt fel.
När vi analyserade allas hundar över en fika kom mycket nyttiga tips och råd
fram. Saker som man inte tänkt på och annat. Nu är det bara att träna....Kanontrevlig
kväll!!
Sista dagen med sommartid
Uhuuu...Idag var sista dagen med sommartid på jobbet. Från och med i
morgon slutar jag kl. 17.00 istället för 16.30. Sorgligt.
Katten
Nu minsann jamar han och spatserar omkring. Såret har dragit ihop sig något.
Det var igår som en femtioöring fast större eftersom det var avlångt. OCH!
Knappt så jag kan berätta det - en sena låg blottad bland muskler och sårvätska.
Jag höll på att dö när jag såg det igår kväll...Men jag pratade med
veterinär Monica idag och vi kom fram till att jag skulle se om det hade dragit
ihop sig något idag, annars skulle vi fixa tratt. Men det har det - SKÖNT.
Usch, Oliver vill gå ut nu, men det får han INTE! Tänk om någon elak katta
kommer....
______________________________________________
2006-08-30 Ibland ska man inte träna
Inte när man är trött och småstressad. Jag skulle träna lydnad vid
kvarn men skulle först kolla fåren så de mådde bra och hade mat. Tog med mig
Skippo in i hagen och kunde inte låta bli att valla lite. Men det gick INTE bra
för Skippo kände att jag var snäsig och blev osäker på mig och om han
verkligen skulle gå vänster in i skogen eller verkligen gå med fåren överhuvudtaget.
Gav tackorna lite havreblandning och lät Skippo ligga ganska nära medan jag
satt och pratade med dem. Sen tränade jag lydnad istället och det gick i alla
fall bra. Förutom rutan på första försöket. YL!
Katten lever!
Åh vad skönt! I morse låg Oliver på köksmattan och såg död ut, men när
jag kom in i köket jamade han högt. Äntligen. Och han ÅT. Börjar bli
piggare men det har inte alls gått lika fort som tidigare, han vinglar
fortfarande och ligger mest hela tiden. Det är ett annat penicillin den här gången
och kanske är det sämre? Tror jag måste fixa en tratt åt honom i morgon. Han
slickar såret och en katt-tunga är lite väl vass och slipar bort huden så såret
har blivit större. Yäck!
_______________________________________________
2006-08-29 Katten är död
I hundarnas ögon. Och jag trodde också det när jag hittade honom i
hundkojan i fredags.
För lite mer än en vecka sedan haltade Oliver på höger framben är han kom
hem. Men inget kändes brutet och han var endast varm på baksidan av benet.
Trodde det var en sträckning eftersom han inte verkade särskilt påverkad utan
gick in och ut som vanligt. Det slog mig mot slutet av veckan att jag inte sett
honom på någon dag, och när jag stökade i hundgården fann jag honom i en av
kojorna. Han rörde sig inte och jag blev alldeles kall. Men såg snart att han
andades så jag bar in honom och kände igenom honom igen. Nu ömmade han mot
skuldran och Peter sa att om han slagit sig och skadat revbenen brukar det göra
som mest ont efter några dagar när det läker. (han VET av egen erfarenhet,
olycksdrabbad enduroförare som han är). Senare på kvällen visade det sig
vara en böld på frambenet. Den sprack och ruttet var rann ur såret. Suck! Det
är tredje gången Oliver drabbas av böld och total infektion. Tidigare har det
varit på huvudet och kinden. Båda de tidigare gångerna har han blivit svårt
medtagen helt plötsligt och då upptäcker man bölden och så blir det
penicillinkur. Blir så efter kattbett vid slagsmål. Den här gången har han
inte svarat lika snabbt på penicillinet och är fortfarande MYCKET medtagen.
Han har legat i Emmies rum och vi har endast fått i honom vatten. I morse när
jag skulle ut med hundarna tvärnitade de i dörren till grovköket. Då hade
Oliver släpat sig dit och hundarna tog stora omvägar runt honom. Vi fick i
Oliver lite tonfisk idag, så nu ska han väl börja repa sig. Men när han låg
i köket på golvet nu i kväll fanns han inte för hundarna. Emma som brukar
vara helt besatt av katten så fort han är inne sprang runt och jagade Ammi och
undvek att springa i närheten av Oliver. Vad grym naturen är.
Motionerade storflocken med Gotlandsfår i Färnbo
I kväll var jag och Maria till Färnbo och vallade på storflocken
Gotlandsfår som Majvor och Dick har. Maria började med Icing och det såg så
lungt, kontrollerat och proffsigt ut (så jag tänkte åka hem utan att valla).
Maria handlar Icing så fint och han gör stora svängar när de övar
flankeringar genom "blomman". EN enda gång höjde hon rösten på de
tre gånger de var in!
Sen skulle jag och Skippo joxa runt. Gick med honom i koppel och föste och när
han kändes stabil skickade jag honom höger runt flocken och han la sig kl 12
- Jihaa! han jag tänka sen sprang han upp och började härja. Men fick honom
att lägga sig igen och så började vi om, lugnt och fint en stund, sen lite
stress, sen lite lugnt. Vi gjorde också tre vändor. Jag jobbade på att stärka
Skippos självförtroende och det började arta sig riktigt bra. Sista gången lät
jag Skippo flyta efter fåren. Han fick vända flocken två gånger i drag och
gjorde det lugnt och fint med känsla och fåren var lugna. Och jag var ganska
tyst och så slutade vi.
__________________________________________________
2006-08-26 GRATTIS LILLEBROR JAN-HENRIK
I USA SOM FYLLER 31 ÅR!!!
Hej och hå, är man ingen riktigt seriös hundsportmänniska när
man inte var i Borlänge och kollade på lydnaden på Bruks SM idag?
Jag tränade lydnad på klubben och sök på eftermiddagen. Gick kanonbra med söket!
Gick bra för alla faktiskt, vilket kanongäng vi har!
Bild på bässarnas fina foderhäck! Och på brunas fina huvud.
_________________________________________________
2006-08-25 Bruks SM - spårhundarnas uppletande
Vad underbart att ta semester för att höra klockan gallskrika kl. 04.00!
Upp och hoppa och iväg till Björsjö. Vi var fyra glada hundentusiaster som värvats
till Kurt Lindfors A-team för att spårhundarnas uppletande och platsliggning
skulle fungera perfekt. Jag, Sussie Jernberg och Jonas Pettersson i min bil och
Ewa Henriksson som åkte med Kurt och hans Solan. Valla rutan och lägga ut föremål
till de 31 ekipagen fördelade på tre grupper var huvudsysslan. En satt på
pass i skogen och såg till att rätt ekipage höll sig redo. När jag satt på
pass kom Ingrid Åkerström som tävlade sitt andra Bruks SM med sin Aussie
Dodi. Som tur var skulle de köra sist i sin grupp så jag kunde gå med upp
till rutan och titta. Det var en svår ruta, ett slutavverkat kalhygge med
endast frötallarna kvar och lite ris. En stig löpte genom rutan och en stor
svacka gjorde att den svaga vinden spelade hundarna ett spratt. De flesta hundar
fick endast två - tre föremål. Dodi gick fint med fick tyvärr endast två föremål
med sig.
Häftigaste känslan var när Ester, en ivrigt svansviftande jaktlabbe som blev
Årets Spårhund 2005, med matte Ann-Sofie Ahlström hittade fjärde föremålet
med endast 10 sekunder kvar av tiden. Hennes glädjetjut och publikens jubel nådde
inga gränser. De hade 10-10 på spåret och fick lika på uppletandet. WOW!
I natt kommer jag att drömma att jag går i sicksack med en
portmonä i ena handen och en bit slang i andra i solgasset på ett kalhygge.
Eller helst drömmer jag att det är JAG som jublar över betyget 10-10 på
uppletandet efter att ha fått samma betyg på söket, Bruks SM 2008...
_________________________________________________
2006-08-24 Vallning och inställd fotboll
Vilket konstigt väder! Det ösregnade och åskade så in i baljan när jag
kom hem från jobbet idag. Emmie hade åkt ner till Svedboäng för
fotbollsmatch. Som tur var slutade det regna men var översvämningar överallt.
Jag passade på att gå in och valla lite bässar innan matchen skulle börja.
Oj vad speedade tackorna var idag! De hade fått för sig att om de sprang allt
vad de kunde till andra änden av hagen skulle de slippa oss. Amanda och lilla
bruna i spetsen förstås. Kan de komma ihåg det tricket från i Juli när de
gick med baggarna? Jag och Skippo stod i andra änden och tittade efter dem.
Jaha, det blev till att skicka honom genom skogsdungen och ända bort till
tackorna. Gräsbiten är ca 65 m lång och kanske 10 meter bred. Sedan är
resten av hagen skogsdunge. När Skippo kom upp i höjd med tackorna och runt
dem saktade han in och kom smygande ut i bågen bakom tackorna på gräset
(kommenderad av mig förstås). Galopp, galopp så sprang tackorna förbi mig,
som gått upp till halva planen, och ner till andra änden. Skippo var kvar där
han kommit ut ur skogen och tittade frågande på mig. Skickade honom ut höger
i en båge i skogsdungen. Full fart och saktade in när han närmade sig mot
tackorna snett bakifrån. Galopp, galopp så sprang de förbi mig IGEN. Jag stod
mitt på gräsplanen och såg dum ut (som vanligt). -Fram, kommenderade jag och
så gick vi mot tackorna istället. När vi närmade oss skickade jag runt
Skippo och - galopp, galopp så försvann de till andra änden igen. Suck!
- Nä nu måste du jobba dem lite, sa jag till Skippo. Så lät jag honom bestämma
hur han skulle gå mot tackorna och stod själv kvar på mitten av gräset. Spännande..
Han gick inte i stor båge, men travade med blicken bortvänd runt dem precis
utanför deras flyktzon, vände dem och de TRAVADE lugnt mot mig - och förbi
mig - med Skippo efter. Så gick de in i skogen och Skippo stannade och tittade
på mig. - Höger, sa jag och han vände höger - bort från mig som redan
stod 10 meter bort - och gick en lugn båge in i skogen - och tackorna kom
gåendes lugnt ut på gräset. De stannade en bit från mig och Skippo stannade
självmant i skogen. WOW!! Så trixade vi på lite så. Tackorna sprang ner mot
stallet en gång så Skippo skyndade sig utanför flyktzonen, om och förbi med
blicken bortvänd, vände dem och de gick lugnt, förstås FÖRBI mig. Jag är
inget de litar på. Men JISSES! Vilken hund jag har!! (när jag inte lägger mig
i så mycket) Känns som jag har drömt alltihop.
Peter och Viktor kom och hämtade mig med crosscykeln på släp.
De skulle åka i Bodagropen medan jag gick ner till Svedbo därifrån med
hundarna. Skulle ha missat lite av första halvlek, men när jag kom ner hade de
endast spelat i 5 minuter pga att de väntat att åskan skulle dra sig bortåt.
Plötsligt blixtrade det och small så alla tjejer fick lämna planen och efter
ett tag ställdes matchen in. Jag fick med mig en STOR väska full med dyngblöta
matchkläder, så nu ska jag tvätta och betala räkningar och gå och nanna.
Klockan ringer 04.00 i morgon....
______________________________________________________
2006-08-22 Bruks-SM förberedelser
Igår kväll åkte jag och några till från Avesta BK till Björsjö mitt i
skogen utanför Smedjebacken. Vi skulle förbereda inför SM och spårhundarnas
uppletanderuta. Jag ska nämligen vara med och funktionera på fredag. Vi mätte
och planerade var föremålen skulle ligga, samt kollade av inför
platsliggningen. Skippo var med och sprang runt och lekte hejvilt med Kurts bc
valp O-kay. Innan vi åkte hem provade jag med Skippo, och Sussie med dobben
Francie, varsitt uppletande i SM rutan. Francie fick betyg 8 av Kurt som är
gammal domare. Skippo hittade också alla föremål inom tiden, men fattade inte
riktigt vad han skulle göra först och Kurt drog för olydnad till betyg 7.
(Jag kan erkänna att jag styrde honom mot sista föremålet eftersom jag visste
var det låg och han redan hade sökt av där men missat...)
Hungriga får
Idag började jag mata fåren med hö eftersom de dammsugit hela hagen på färskt
gräs nu. Som foderhäck har jag en gammal ombyggd spjälsäng!
(lovar att infoga bild på den sen). Min kära Peter har byggt ett litet plåttak
ovanför. Oj, vad de mumsade i sig!
Övning på vallningsläxan
Vilken härlig kväll! Först efter maten gick jag en lång skön promenad
med alla pälsmonster i skogen. De var så spralliga och lyckliga så det
smittade av sig och jag gick och skrattade för mig själv. Sen gick jag ner
till fåren och hälsade på med Skippo. Ögonen lyste, kroppen var spänd och
öronen framåt - hela han redo för explosion. Men jag koncentrerade mig och höll
honom sysselsatt med kommandon och styrning tills han lugnat ner sig. Vita
tackan och hennes lamm vände sig om och stod still och stirrade på Skippo. Jag
gick dit och puttade undan dem och berömde Skippo när han gick stadigt efter
flocken sen. De vände sig om vid några tillfällen till. Ena gången fick
Skippo själv lösa situationen och han rusade fram och knuffade dem likt ett
bowlingklot, kastade sig bakåt och vände bort blicken så de fick en chans att
gå, och gick sedan själv lugnt efter dem. Efter det när de vände sig om och
tittade gick han lugnt och stadigt - med hjälp av förmaningar från mig - mot
dem så de vände självmant utan rusningar. När fåren drog sig inåt
skogsdungen eller mot stallet skickade jag Skippo antingen höger eller vänster
och han tog fina bågar med bra fart in i skogsdungen och vände dem. Det var
så himla häftigt vallningspass så jag blev alldeles euforisk. Skippo tog
styrning så fint och hade känsla och använde egna initiativ när han kände
draget, med djup koncentrerad blick och låga, lite pendlande rörelser. Jag höll
mig koncentrerad (ska jag berätta för instruktörs Ewa sen) och hela passet
var under kontroll. Sjutton! Skippo gick till och med långsamt på kommando!!
Jag har gjort läxan inför avslutningen på vallkursen!
_____________________________________________________