Aussieklubbens
Spårläger i Avesta
24-26/4 2009

Många bilder blev för ljusa eller skuggiga då solen verkligen förgyllde våra dagar hela helgen.
Nedan följer de bilder som blev någotsånär. Tyvärr fick jag inte med alla deltagare och hundar på bild.
Kameran låg i bilen för ofta helt klart.

Klockan 9.00 på lördgagen mötte vi upp Kurt i skogen. Då hade han varit där sedan kl 7 och lagt ut 4 spår.
Varav två 1-1,5 km spår.
 

Så snygg kan en spårhund vara. Nadia och Nea.

Man lär sig av att se andra så Kurt fick med stora gäng ut i spåret. Ofta hade han lagt
spåren så de var lätta att följa som åskådare.

Åsa med Silva

Silvas fart skulle dämpas så hon fick spåra på grus, åker, stenbetäckt mark osv.

Rödrosig Åsa tas emot av gänget. Fr vä Nadia, Micke, Andreas, Anneli, Sandra, Lennart, Marianne, Lisa och Carina.
Fattas på bild gör jag, Kurt och Yvonne.

Carina med Deedee

Fika och genomgång av spåren som gåtts.

Yvonne släpper på Ascii under överinseende av Kurtan.

Min Passait fick rycka in som räddare i nöden och ge lite ström till Andreas och Sandras nödställda Ford.
Ganska jobbigt för dem innan vi visste att det bara var batteriet. Hundar och packning mitt i skogen.

På lördag eftermiddag grillade vi korv vid Storsjön.

Ross, DeeDee och Crozza

Hälsningsceremonier...och jag inser varför Aussien kuperas i USA...Vad ÄR det för lurvigt över ryggarna på allihop?

Kelly, DeeDee och Ross.

Det rejsades hejvilt längs stranden. Men alla de bilderna blev suddiga och mot solen... :-(

Den lilla ön var intressant

Rosso som inte ville gå i blött när snön försvann...

DeeDee, Kelly, Skippo, Ross och Crozza.

Sandra ska släppa på Dizzy på ett kilometerlångt spår som gick med spetsvinklar så vi kunde följa spåret genom att gå längs vägen.

Kurt lärde ut att hundarna skulle gå under lydnad fram till spåret och selas på vid startpunkten.
Alla fixade det galant utom jag och Skippo...

Full fart ut. Inget fel på motivationen där inte.

En stolt instruktör. Kurt gillade våra hundar. Allihop var fina spårhundar menade han.
Och om Kurt säger så, då är det så.

Först kom den ivriga hunden...

...senare en springande matte.
Kurt lärde oss att följa hundens tempo och inte gå som ankare bak i linan.

Lisa med lilla Kelly . Belöning efter fint spårarbete.

Lennart med Frisco. Kursens elitekipage och SBCH.
Här efter en riktig prövning med kuperat spår på stenburen mark samt avvallad ruta med spårgenomgång.
Eller som Lennart sa, övning med spår på infekterad mark.

* * *